Citat:
''Hon vänder sig mot öster och bad en bön till Gud. Därefter vek hon undan den dödes svepning, lade sig bredvid honom, helt utsträckt vid sin älskades sida, kysste hans mun och hans ansikte och slöt honom hårt i sina armar, mun mot mun, kropp mot kropp. Och sålunda uppgav hon andan i hans famn, av sorg över sin vän.''
Jag tycker att detta vackra sorgliga citat beskriver en viktigt del om slutet, det säger oss att dem lever tillsammans till deras sista andetag för deras kärlek är så stark att ingen kan ta deras plats.
Det beskriver en persons kärlek till en annan, och det är bara dem som kan uppfylla det krav dem har för att bli lyckliga, och sorgen som de har när dem är borta från varandra, den saknad som många inte har.
Och det gör berättelsen fläckfri, man får samtidigt uppleva en obetydlig händelse som man aldrig har upplevt förut, och det gör historien så underbar att läsa.
Är det ett passande slut?
Ja, det är ett passande slut, men det är så sorgligt, om jag fick bestämma så skulle jag vilja ha ett lyckligare slut.
Men det flesta slut i kärlekshistorier slutar oftast med att dem lever lyckliga i alla sina dagar och det gör dem inte i Tristan och Isolde, så det gör boken en av dem få historier som slutar olyckligt, och det gör boken oerhört speciell.
Men jag tolkar det som att dem lever lyckligt i slutar på grund av hur folket försökte rothugga björnbärsbuskarna och blommorna som växte runt deras gravar, för björnbärsbuskarna och blommorna tolkar jag som att äntligen får leva tillsammans utan någon annans synpunkt.
Anknyter slutet till början?
Slutet anknyter sig till början eftersom jag anser att man kan koppla det till Tristan föräldrar som avled i början av berättelsen, och att Tristan och Isolde avlider i slutet.
För i början så var Tristans föräldrar en aning unga och det dog unga, samtidigt så dör Tristan och Isolde unga i slutet.
Tristans far dog i strid precis som Tristan, men Tristan hann komma hem och försöka övervinna över giftet som hade fått i sig i strid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar