Efter har läst tillräckligt för att veta om min bok är en klassiker eller inte så blir detta mitt svar på saken.
Efter ett långt uppehåll från boken Tristan och Isolde så är jag längdandes tillbaka för att tyda den text som är så specifik vacker att läsa.
Den bok om kärlek, sorg och hat men även en godhet som tränger sig upp i ens like.
Boken uppenbarar hur människor levde och hur det betedde sig åt i situationer som inte vi har nu,
och hur dem uppförde sig, jag anser att dem uppförde sig väldigt vuxet, så sofistikerat, välmående och vill alltid det rätta.
Under den tid som har gått så har detta försvunnit ifrån samhället, nu beter man sig precis som man vill och gör precis som man vill.
En typiskt kärlekshistoria som erbjuder passion och spänning tillsammans i medeltidens miljö.
Läsarna får reda på sveket som de får, och lider för sin kärlek som samtidigt som aldrig torkas bort.
Livet som dem måste klara av, utan att döden ska hinna smyga sig fram bakom deras hälar.
Vad gör min bok till en klassiker?
Mitt perspektiv är att min bok är en klassiker därför att det speglar vårat förflutna, bortsett från när och var.
Boken visar det könsroller som var, och hur människorna levde och hur de framstod som, hur det yttrade sig och agerade mot varandra.
En tidlös berättelse med tidlösa känslor och människor som lever en dag i taget fullt ut.
Boken uppmanar dem yngre och dem modernare läsarna språkmässigt, på grund av bokens gamla språk. Men det finns en del läsare som är väldigt lockande för sådana här böcker, läsarna vill uppmana sig själva och kunna uttrycka sig med andra svenska ord som nästan är ''utrotningshotande'' och vill granska sitt förflutna.
Det svenska språket följer den utvecklingen och framtiden som speglar det nya uttrycken och ord. Många vill återfå det gamla och de sofistikerade språket.
Många föräldrar i samhället idag som döper sina barn efter något som betyder något speciellt,
t.ex. Mitt namn, Jasmine som betyder blomma.
Men en hel del använder samma ny utvecklade ordförråd och glömmer helt bort synonymerna, jag anser själv att det är sant, efter att ha skrivit inlägg efter inlägg så saknar jag ord som betyder samma sak.
För det är ju vi som har utvecklat det svenska språket så det blir enklare och enklare för oss, precis som vi gör i andra situationer som vi utsätts för.
Men efter denna blogg så har jag själv byggt upp nya ord i mitt ordförråd och det är jag tacksam för.
LIV
Boken är ett konstverk som man kan läsa generation efter generation, ett stordåd som författaren har skapat och håller sina mått.
Som ger en utomordentlig läsning och en tidlös berättelse som varenda kan tyda.
När man läser boken så ser man en sådan stor miljö förändring framför sig.
Medeltidens miljö och våran miljö nu är helt annat än det var då.
Jag anser att det var mer trygghet och lugn då än det är nu, under alla dessa år så har det utvecklas mer och mer och samhället ändrats också.
Miljöskildringar som man märker, när Tristan och Isolde flydde från slottet Tintagel så gömde de sig i en grotta, nu behöver man bara ta in på ett hotell?
Vi har telefon istället för att skicka en ryttare till person vi ska lämna ett skriftligen meddelande.
Vi är utvecklats från miljö vänner till miljö förstörare, och vi säger hela tiden att vi ska bli mer miljövänligare.
Ta häst och vagn istället för bil, sluta importera och exportera och lev på det vi har?
Det är vi som skadar våran natur, varför utvecklades vi till smarta miljö förstörare?
Kunde vi inte ha haft som vi hade? Och utvecklade bara jämställdheten istället?
GO GREEN
Men det finns så mycket som har förändrats som man inte kan förklara med ord för det är så svårt.
Men vi kan helt enkelt inte stoppa det som vi redan har utvecklat, vi har gjort detta till en vana som kommer aldrig att stoppas.
Men vi lever i en ny värld som vi inte kan vira upp det förflutna.
AV: Jasmine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar