Ja, var är då en klassiker?
Efter har läst tillräckligt för att veta om min bok är en klassiker eller inte så blir detta mitt svar på saken.
Efter ett långt uppehåll från boken Tristan och Isolde så är jag längdandes tillbaka för att tyda den text som är så specifik vacker att läsa.
Den bok om kärlek, sorg och hat men även en godhet som tränger sig upp i ens like.
Boken uppenbarar hur människor levde och hur det betedde sig åt i situationer som inte vi har nu,
och hur dem uppförde sig, jag anser att dem uppförde sig väldigt vuxet, så sofistikerat, välmående och vill alltid det rätta.
Under den tid som har gått så har detta försvunnit ifrån samhället, nu beter man sig precis som man vill och gör precis som man vill.
En typiskt kärlekshistoria som erbjuder passion och spänning tillsammans i medeltidens miljö.
Läsarna får reda på sveket som de får, och lider för sin kärlek som samtidigt som aldrig torkas bort.
Livet som dem måste klara av, utan att döden ska hinna smyga sig fram bakom deras hälar.
Vad gör min bok till en klassiker?
Mitt perspektiv är att min bok är en klassiker därför att det speglar vårat förflutna, bortsett från när och var.
Boken visar det könsroller som var, och hur människorna levde och hur de framstod som, hur det yttrade sig och agerade mot varandra.
En tidlös berättelse med tidlösa känslor och människor som lever en dag i taget fullt ut.
Boken uppmanar dem yngre och dem modernare läsarna språkmässigt, på grund av bokens gamla språk. Men det finns en del läsare som är väldigt lockande för sådana här böcker, läsarna vill uppmana sig själva och kunna uttrycka sig med andra svenska ord som nästan är ''utrotningshotande'' och vill granska sitt förflutna.
Det svenska språket följer den utvecklingen och framtiden som speglar det nya uttrycken och ord. Många vill återfå det gamla och de sofistikerade språket.
Många föräldrar i samhället idag som döper sina barn efter något som betyder något speciellt,
t.ex. Mitt namn, Jasmine som betyder blomma.
Men en hel del använder samma ny utvecklade ordförråd och glömmer helt bort synonymerna, jag anser själv att det är sant, efter att ha skrivit inlägg efter inlägg så saknar jag ord som betyder samma sak.
För det är ju vi som har utvecklat det svenska språket så det blir enklare och enklare för oss, precis som vi gör i andra situationer som vi utsätts för.
Men efter denna blogg så har jag själv byggt upp nya ord i mitt ordförråd och det är jag tacksam för.
LIV
Boken är ett konstverk som man kan läsa generation efter generation, ett stordåd som författaren har skapat och håller sina mått.
Som ger en utomordentlig läsning och en tidlös berättelse som varenda kan tyda.
När man läser boken så ser man en sådan stor miljö förändring framför sig.
Medeltidens miljö och våran miljö nu är helt annat än det var då.
Jag anser att det var mer trygghet och lugn då än det är nu, under alla dessa år så har det utvecklas mer och mer och samhället ändrats också.
Miljöskildringar som man märker, när Tristan och Isolde flydde från slottet Tintagel så gömde de sig i en grotta, nu behöver man bara ta in på ett hotell?
Vi har telefon istället för att skicka en ryttare till person vi ska lämna ett skriftligen meddelande.
Vi är utvecklats från miljö vänner till miljö förstörare, och vi säger hela tiden att vi ska bli mer miljövänligare.
Ta häst och vagn istället för bil, sluta importera och exportera och lev på det vi har?
Det är vi som skadar våran natur, varför utvecklades vi till smarta miljö förstörare?
Kunde vi inte ha haft som vi hade? Och utvecklade bara jämställdheten istället?
GO GREEN
Men det finns så mycket som har förändrats som man inte kan förklara med ord för det är så svårt.
Men vi kan helt enkelt inte stoppa det som vi redan har utvecklat, vi har gjort detta till en vana som kommer aldrig att stoppas.
Men vi lever i en ny värld som vi inte kan vira upp det förflutna.
AV: Jasmine
söndag 25 mars 2012
Kvinnans Verklighet
En kort sammanfattning om kvinnans syn-
Kvinnorna som levde under medeltidens gång uttrycker sig inte så mycket i boken, det finns knappt några kvinnor som uttalar och uttrycker sig alls.
Dem flesta är män som tycker och ställer, om vad och inte ska göras.
Hittills så är det bara tre kvinnor i boken som samtalar med varandra, och det tycker jag är en aning för lite.
Isolde, hennes jungfru och mor är det kvinnor som samtalar och tycker i boken.
Först är det bara Isoldes mor som förklarar för Isolde i början och sedan försvinner i boken helt, sen är det Isoldes jungfru som hjälper Tristan och Isolde med att inte ska bli påkomna av Konungen Marc.
Och till sist så är det Isolde den Blonda som uttrycker sina känslor och försöker leva sitt liv normalt ifrån Tristan.
Hon försöker yttra sina känslor för Konungen Marc men innerst inne så kan hon inte, och vill bara uttrycka sig igenom till Tristan.
Men Isolde den Blonda är den enda kvinnan hittills som uttrycker sig mest i boken, hon förklarar hur hon känner och hur livet inte kommer att gå utan Tristan.
Så jag får inte sådan bra bild av boken hur dem andra kvinnorna känner och hur deras syn på livet är. Min åsikt är att jag anser att kvinnan i boken känner sig låst och vill yttra sig mer om rätt och fel.
Dem flesta fall så tror jag bara dem kan uttrycka sig inom en folksamling, precis det dem gjorde tillsammans med männen när Kung Marc tänkte bränna Tristan och Isolde på bål.
Dem skrek och bad om deras frihet, när dem såg Isoldes sköra blod rann ner från hennes handleder på grund av att förrädarna hade bundit repen för hårt.
Hur dem levde var också ganska svårt att se, för Isolde, hennes mor och jungfrun bodde hela tiden i slott, så det är lite svårt att förklara hur dem levde.
Dem förklarar inte i boken hur dem andra kvinnorna levde och hur dem var.
Det skulle ha varit väldigt intressant om det beskrevs i boken.
Men om jag tänker själv så tror jag att kvinnorna skulle vilja upptäcka mer i den miljö som de omringas av.
För Isolde var en kvinna som ville upptäcka nya saker och var väldigt äventyrlig av sig.
För många kvinnor fick göra det mesta av hushållsarbetet och hade risker att dö när dem skulle föda barn.
Såklart vill man komma ut i världen och se nya saker, själv älskar jag att komma ut i världen och upptäcka nya saker och ha kvar och minnas de länder som man har besökt.
Av: Jasmine L
torsdag 22 mars 2012
Eviga teman - En ändlös grundtanke
En ändlös grundtanke som lever upp till sina förväntningar?
Vi alla tycker att det är orättvist en och annan gång, men det är så vi lever.
Vi tycker på ett sätt som vi antingen tycker är rätt eller så är det fel, men så funkar vi, de är det som gör oss till vem vi är.
Och eviga teman är det som håller alltid, precis som kärleken som vi läser varje dag och samtidigt så upplever vi den, spänningen som vi vill hitta och utforska den på alla möjliga olika sätt.
Det är eviga teman och det funkar ändå nu och även på 1100-talet, vi hittar på allt möjligt och utforskar det vi hittar, vi ska prova saker vi inte vet så mycket om och lär oss av våra misstag.
Rika och fattiga har inte bara kommit upp i det här århundraden, nej, det har funnits tidigare också.
Kungen som hade sitt skatter men fortfarande drev in mer pengar från de fattiga som inte hade råd att betala, adeln som var två steg under kungen och som förhärjade för bönderna som inte hade ett öre på sig.
Det har funnits i alla dessa år och försvinner inte, det förvånar mig inte om det gör det om 100 så kommer det fortsätta av vara såhär. För det har funnits så länge och det funkar, så vi kommer fortsätta med detta i framtiden med även utveckla det vi har nu, som vi även har gjort tidigare.
Men nu är det så att ju bättre utbildning du har desto mer inkomst får du.
Alla dessa eviga teman följer oss genom livets gång och utvecklas varje dag, vi vill ha så mycket som möjligt i dagens 2012.
Men dessa teman följer oss år efter år som en röd tråd i våra liv, det är dem teman som utvecklar våra liv och fortsätter att utveckla och utveckla.
Dem underhåller oss i alla olika slags slag,
Tillsammans med andra som följer denna tråd och gör den mer pålittlig än någonsin, men även så kan det bli tvärtom istället.
Eviga teman olycklig kärlek, kärlek som inte kan accepteras för andra
Eviga teman som pengar och könsroller, det är precis likadant med kärleken och spänning.
Pengar har varit mycket betydelsefull och har fortfarande hunnit ikapp sedan medeltiden, vi köpte saker och gav pengar istället som en bytes vara.
Och samma där, under alla dessa år har pengar växt och växt och blivit större och är väldigt viktigt i dagens läge, pengarnas värde har utvecklats och många människor tänker mer på pengar än när det var medeltiden tror jag.
I dagens samhälle använder vi pengar hela tiden, är vi ska ut och handla mat, köpa aktier, vad som helst, pengar har blivit ett grundläggande för ens liv.
Hur mycket man har, hur mycket man behöver spenderar och hur jag ska klara mig varje månad.
Men det har alltid varit svårt för kvinnor i samhället, könsroller som fortfarande finns sedan medeltiden och äldre dar.
Männen som alltid har ''regerat'' och som skulle ta hand om sin familj.
Kvinnan som fick rösträtt 1718 och inte tidigare än det?
Och under medeltiden blev de flesta kvinnor brända på bål för den tydligen var häxor och höll på med häxeri?
Men fortfarande så är det inte jämställdheten fulländad efter alla dessa år, det tycker jag att det är väldigt osannolik.
Dem skulle redan nu 2012 ha en jämställdhet som är jämn, och att alla kvinnor kan bygga upp sin karriär och tjäna precis lika mycket som männen!
Jasmine L
Vi alla tycker att det är orättvist en och annan gång, men det är så vi lever.
Vi tycker på ett sätt som vi antingen tycker är rätt eller så är det fel, men så funkar vi, de är det som gör oss till vem vi är.
Det är eviga teman och det funkar ändå nu och även på 1100-talet, vi hittar på allt möjligt och utforskar det vi hittar, vi ska prova saker vi inte vet så mycket om och lär oss av våra misstag.
Rika och fattiga har inte bara kommit upp i det här århundraden, nej, det har funnits tidigare också.
Kungen som hade sitt skatter men fortfarande drev in mer pengar från de fattiga som inte hade råd att betala, adeln som var två steg under kungen och som förhärjade för bönderna som inte hade ett öre på sig.
Det har funnits i alla dessa år och försvinner inte, det förvånar mig inte om det gör det om 100 så kommer det fortsätta av vara såhär. För det har funnits så länge och det funkar, så vi kommer fortsätta med detta i framtiden med även utveckla det vi har nu, som vi även har gjort tidigare.
Men nu är det så att ju bättre utbildning du har desto mer inkomst får du.
Alla dessa eviga teman följer oss genom livets gång och utvecklas varje dag, vi vill ha så mycket som möjligt i dagens 2012.
Men dessa teman följer oss år efter år som en röd tråd i våra liv, det är dem teman som utvecklar våra liv och fortsätter att utveckla och utveckla.
Dem underhåller oss i alla olika slags slag,
Tillsammans med andra som följer denna tråd och gör den mer pålittlig än någonsin, men även så kan det bli tvärtom istället.
Eviga teman olycklig kärlek, kärlek som inte kan accepteras för andra
Eviga teman som pengar och könsroller, det är precis likadant med kärleken och spänning.
Pengar har varit mycket betydelsefull och har fortfarande hunnit ikapp sedan medeltiden, vi köpte saker och gav pengar istället som en bytes vara.
Och samma där, under alla dessa år har pengar växt och växt och blivit större och är väldigt viktigt i dagens läge, pengarnas värde har utvecklats och många människor tänker mer på pengar än när det var medeltiden tror jag.
I dagens samhälle använder vi pengar hela tiden, är vi ska ut och handla mat, köpa aktier, vad som helst, pengar har blivit ett grundläggande för ens liv.
Hur mycket man har, hur mycket man behöver spenderar och hur jag ska klara mig varje månad.
Men det har alltid varit svårt för kvinnor i samhället, könsroller som fortfarande finns sedan medeltiden och äldre dar.
Männen som alltid har ''regerat'' och som skulle ta hand om sin familj.
Kvinnan som fick rösträtt 1718 och inte tidigare än det?
Och under medeltiden blev de flesta kvinnor brända på bål för den tydligen var häxor och höll på med häxeri?
Men fortfarande så är det inte jämställdheten fulländad efter alla dessa år, det tycker jag att det är väldigt osannolik.

Jasmine L
Ungdomens liv - Insidan som räknas?
Ungdomens liv - Gott eller ont?
Efter har läst en bra bit i boken Tristan och Isolde så anser jag att ungdomen idag har blivit helt annorlunda.
Men alla individer är olika, alla ungdomar är olika, så jag kan inte säga exakt att alla ungdomar är precis såhär och på 1100-talet så var dem såhär.
Det funkar inte så.
Så jag kan inte förklara fullt ut hur ungdomars liv och beteende är nu och hur det var då.
Men dem flesta ungdomar gör precis som dem vill, de är dem som anskaffa sina egna regler, och väljer om man ska acceptera ett och annat eller neka det fullt ut.
Men det finns ett antal ungdomar som är vilsna i sina beslut och inte vet vad dem vill, och istället går efter andra som är mer självsäkrare och vet vad dom ska åstadkomma här i världen, och en hel del ungdomar som är väldigt själviska av sig och bryr sig inte hur andra reagerar och helt ingen förståelse om andra.
Och andra som lever i nuet och vill ha en bra framtid och använda sin skolgång till någon nytta en att sparka den i häcken?

Dem vill hitta sitt EGO och satsa på deras livsdröm.
Men ungdomen nu handlar mycket om kärlek till sina vänner, familj, pojkvänner/flickvänner.
Musiken som påverkar många emotionellt och som kan känna igen sig själva i sina tidigare eller nuvarande liv.
Eviga teman som styr oss genom våra liv och lever som vi gör, våra val i framtiden som gör det enklare eller svårare att välja det rätta.
Varje dag som går så bestämmer vi oss vad vi tänker göra, men är det alltid rätt det vi gör?
Det krav som vi pressar på oss varje dag, att vi inte är nöjda med oss själva, för vi måste se ut precis som en specifik person.
Och vår självkänsla stupar ner mot bergens avgrund, att acceptera sig själv är det svåraste man kan göra?
Men det kommer väl också från äldre dar?
Medeltiden i sagan om Tristan och Isolde, den vackraste kungadottern som har funnits i denna tid?
Konungen som skulle ha den Sköna med de gyllene Lockarna?
Men även folket som förlindades av hennes passande och vackra prinsessa som har funnits på denna jord, och ingen var lika vacker som hon?
Ungdomarna på 1100-talet hur var dem?
För man får inte så mycket information om just ungdomarna, men Tristan och Isolde klassas som medeltidens ungdomar som blev förgiftades av en kärleksdryck?
Dem lever tillsammans i ensamhet och hemliget kan inte förklara sin tankar och drömmer om omvärlden som ska acceptera dem tillsammans.
Men accepterar ett stort antal det redan?
Dem flesta har redan accepterats deras kärlek till varandra, men folket vill ha kvar deras käraste drottning och riddare kvar i slottets portar.
Men ändå är det svårt för dem i början, men blommar sakta ut som en blomma på våren, sakta men säkert så blir deras kärlek oslagbar men även så ger Tristan gav bort det han älskade mest i sitt liv.

Men dem ungdomar som levde utanför slottets portar, hur hade dem?
En fråga som jag inte kan svara på fullt ut, ett par gissningar kan man alltid tänka ut.
En chansning att dem ungdomarna levde med regler som deras föräldrar beslutade, att dem skulle hjälpa till med odlingen, och sina syskon och familj.
Som man fortfarande gör i fattiga länder runt om i världen, ex Afghanistan.
Jasmine L
söndag 18 mars 2012
Logg 2 - Två steg från Paradiset
Isot ma drue, Isot m'amie,
En vos ma mort, en vos ma vie!
Isolde min gyllene, Isolde min vän,
I din min död, mitt liv i din!
Isolde Den vackra med det gyllene lockarna vars skönhet som allas önskar att få, varje steg hon tog genom slottets gyllene salar som lyste upp från hennes guldlika hår.
Hennes personlighet som blommade fram när hon landtog Cornwall som sitt nya hem.
Den omgivningen som hennes kungadöme var nu förlorad, den familj som hon har ståt ut med i alla år är förkommen.
Hon blev omtyckt för hennes nya undersåtar och hyllad varje gång hon sågs, ett liv som vem som helst skulle vilja ha, som var hennes fördärv.
Hennes stora förväntan att hon och Tristan kan bli en, men det var komplicerat att få.
Hennes funderingar blev långa och trångsynta att uppnå.
Hon smög varje natt runt slottets känslolösa murar sökandes över sin älskare, och även han.
''Hon fäste sina blickar på den sårades ansikte, såg att han var skön och tänkte:
- Sannerligen, om hans tapperhet är lika stor som hans skönhet så är min riddare väldig i strid!''
Å, andra sidan var Tristan likaså, hans tapperhet och sveklöshet gick aldrig att förvandla, han var ädel och stolt, med hans smala höfter och hans breda skuldror. Hans fläckfrihet genom svärdets konst som ingen kunde besegra honom.
Hans mod som riddare och som baroner önskades ha, kom istället deras feghet framtill.
Den föräldralösa pojken som levde upp till den ståtliga prinsen och riddare som alla ville nyttja.
Hans förväntan av att vara en utmärkt systerson blev uppfylld och även opassande.
Men tankarna som dränkte hans praktfulla förstånd brast av den ansträngande kärleksdrycken.
Och hans morbroder en stor kung som var skicklig och godhjärtad, så snäll och hjälper sin systerson med allt. Men sakta men säkert så växer en utbrott som ingen i landet ville se, en explosion av avund som alla ville övertyga att allt han hade gjort var fel.
Han ville bringa sin fru till ett helvete som ingen tyckte att hon skulle nyttja.
Han ville sin vackra systerson död, men han klarades undan trots allt.
Hans goda och onda funderingar sprack ut och utveckla en oro över hans folk.
I börjans tid blev Konungen Marcs förhoppningar förverkligade att hittat sin kära systerson, nu vill han bara spilla ut massor av blod.
Livet för många blir synnerligen långa, men andras blir alldeles förkorta.
Man ska ta vara på de liv som finns i dess närhet, men även om den är andra klassens medelmåttigar som klarar ett liv eller två.
Så måste dess liv vara i väl behåll, och låta människor leva ut och njuta av sitt liv.
____________________________________________________________________________
Förändringar?
Tristan och Isolde förändras varje gång dem möts, när dem inte är med varandra så blir det som ett mörkt moln som fylls, och bildar en saknad mellan dem.
Deras saknad växer sig så stor att den kan leda ända till döden, dem klarar inte av att vara åtskiljaktiga.
Men i grunden så förändras alla tre varje dag, Tristan och Isolde känner mer och mer saknad efter vara dag som går. Dem blir sjuka, illamående, och försöker ändå stå upp på sina ben och försöker överleva.
Så här oftast är det idag i dagens samhälle för många, men inte alla.
En saknad som bara växer och växer och kan inte sluta tänka på det, dem måste ha personen jämsides med.
'' - Mästare! Gud har skänkt mig sin nåd. Ack, jag olycklige, till vad nytta?
Utan Isolde är livet mig ingenting värt. Varför krossades jag inte i fallet? Jag undkom, Isolde, men dig skall de döda. Man bränner henne för min skull, och för henne skall jag också dö.''
Och det är många unga som har den här ''längtan'' att känna den personen man älskar bredvid sig. Men det kan självklart vara gamla också som känner så här, men det är inte oftast att en 80-åring tant hoppar i mannens knä som är säkert 80 bast själv.
''Hon vill fly till Tristan. Hon drömmer att hon stiger upp ur sin bädd och springer till dörren, men på den mörka tröskeln har de onda männen lagt stora liar och de grymma, skarpslipade klingorna hugger tag i hennes finhyllta knän.''
_______________________________________________________________________________
Verklig?
Karaktärerna lever sig in i en värld som jag inte känner till, så det är väldigt svårt för mig och tänka hur det funkar i deras värld.
Jag tycker att det är känns ganska verkliga men inte fullt ut, för det jag saknar från berättelsen är miljö beskrivningar, därför att jag vill kunna uppleva deras värld så det känns på riktigt.
Ja, jag kan känna att dem känns ganska verkliga ibland, men jag saknar känslan när man känner gräset kliar mellan tårna, känna känslan av medeltidens anda, och all riddlighet under denna tillvaro.
Har boken övertalat mig?
Boken har inte övertalat mig än, men vi får hoppas att den gör det innan boken är slut, så jag inte behöver plågas i slutet och längtar efter mer spännande upplevelser.
För det är enklare att läsa en bok och känna att det känns i verkligheten när boken har mer beskrivningar, och att det flesta böcker är modernare och beskriver mera.
När jag läste Twilight-böckerna så slukades jag in i dem, det var så verkligt, dem framkallade känslor som jag inte hade känt i andra böcker. Dem utstrålade de känslor och situationer som man möter i vardagen.
Och vampyrer var en ny grej, och man ville veta mer om dem och de ökade intresset och spänningen.
Det saknar jag i Tristan och Isolde, jag vill känna mer, saknar mer beskrivningar i boken.
___________________________________________________________________________________
Knuten till tiden?
Ja, jag tycker att boken är knuten till tiden.
Oftast så känner man av när boken är knuten till tiden och om den är modern eller inte.
I boken så upprepas det ofta gamla ord, som dem uttryckte sig med förr.
Nu i samhället så hör man inte dessa ord längre, men det är lite kul och höra dessa gamla ord och tänka efter hur dem hade det, hur dem pratade förr, och att svenska språket har förändrats så mycket.
Dem lever i medeltiden och det är ett väldigt stort mellanrum mellan då och nu.
Om man kollar på Fannys bok, som utspelar sig i Stockholm på 1800-talet och då var det fortfarande många gamla ord som fanns kvar och då hade dem även lagt till franskan som ska klassas till rika fina folk. För Tristan och Isolde är ifrån 1100-talet och Fannys bok illusionerna av Sophie von Knorring är från 1837.
I Tristan och Isolde så dominerar Gud mycket, under den tiden så var det mycket Gud. Invånarna ansåg att det var Gud som hjälpte personen om den var god och hygglig så straffade inte Gud en. Om man stal någonting så skulle Gud straffa en.
''- Drottningen, gråt ej mer. Er vän har flytt!
- Tackad vare Gud, sade hon.''
Här menar Drottningen Isolde att hennes vän har fått hjälp av Gud att fly. Och då tackar hon Gud för hans generöshet för att ha hjälpt hennes vän att fly.
''Förrädarna hade grymhet spänt repen så hårt om hennes handledar att blodet rann. Men hon sade leende:
- Om jag skulle fälla tårar för denna plågas skull när Gud i sin godhet har räddat min vän ur förrädarnas våld, då vore jag ej mycket värd.''
Här menar Drottning Isolde att om inte Gud skulle ha hjälpt hennes vän att fly så förtjänar hon att få fälla sina tårar, och samtidigt tänka på hennes vän (som är Tristan) och på henne själv och hur det hade hamnat i den situationen.
Men nu har Gud i sin godhet räddat hennes vän och att hon ska vara glad att Tristan har fått hjälp att fly. Då vet drottningen Isolde att han är i goda händer och kommer snart att rädda henne på ett och annat sätt.
------------------------------------------------------------------------------------
Knuten till några låttexter?
Men det går även att koppla till nutiden, låtarnas texter tycker jag kopplar lysande till boken :
Loreen - Euphoria - klicka
Coldplay - Paradise - klicka
Rekommendation: Kolla i genom hela låttexten innan du läsa nedan, annars kommer du inte förstå, har suttit in delar av texterna nedanför.
¤ Jag valde dem här låtarna därför att jag tycker dem passar in med boken.
Låtarnas texter tycker jag är väldigt sammanlänkade med varandra.
Den första låten av Loreen - Euphoria.
¤ Varför jag valde den här låten var därför att denna text förklarar precis som i boken att Tristan och Isolde vill inte sluta vara med varandra, in every breath I take I'm breathing you -
Varje andetag som dem tar andas dem in av varandra. Dem kommer att fortsätta tills tiden är slut, och att det är ett lyckorus att få vara med dig.
¤ Allt här i texten passar in, dem är tillsammans i sitt egna universum, dem delar tillsammans deras kärlek till varandra och låter det alltid gå först.
Dem har precis kommit i boken med att dem är fria och kan leva sina liv och segla in i oändligheten tillsammans med deras gudomliga kärlek som brinner för varandra.
Den njuter för varje sekund som den får av varandra.
-----------------------------------------------------
¤ Den andra låten jag har kopplat till är Coldplay med låten Paradise.
Jag tycker att den passar mycket in på Drottning Isolde.
Därför att hon har aldrig varit utanför sitt land förut, hon har en stor förväntan av havets alla öar.
Men det flög iväg från hennes räckhåll efter hon blev förgiftat av kärleksdrycken som gjorde så att den stunden flög förbi. Hon sprang bort i sömnen och drömde om hur fantastiskt det skulle vara tillsammans med Tristan. Det skulle förbli deras paradis varje gång hon slöt sina ögon.
And the bullets catch in her teeth - Konungen och hans medhjälpare avslöjade Tristan och Isolde om deras kärlek till varandra
Life goes on, it gets so heavy - Efter avslöjandet så går deras liv vidare, men det blir tyngre för varje sekund som går, därför att konungen vill bränna båda två på bål.
Dem 5 sista raderna - Hon fäller en tår av sorg lycka när hon ser sin Tristan på sin springare och räddar henne från förräddarna, tillsammans rider de bort mot solnedgångens sluttning.
På natten hon blundar och drömmer och samtidigt flyger hon bort till sitt paradis.
When she was just a girl
She expected the world
But it flew away from her reach
So she ran away in her sleep
And dreamed of para-para-paradise
Para-para-paradise
Para-para-paradise
Every time she closed her eyes
When she was just a girl
She expected the world
But it flew away from her reach
And the bullets catch in her teeth
Life goes on, it gets so heavy
The wheel breaks the butterfly
Every tear a waterfall
In the night the stormy night she’ll close her eyes
In the night the stormy night away she’d fly
And so lying underneath those stormy skies
She’d say, “oh oh oh oh oh, I know the sun must set to rise
_______________________________________________________________________________
Samspelet mellan miljön och karaktärerna.
Jag tycker att det hänger ihop otroligt bra.
Karaktärerna använder sin miljö och man kan tänka sig hur den ser ut när dem förklarar, när berättaren berättar vad dem gör, var någonstans de är, och var dem tänker göra här näst.
Men berättaren berättar väldigt kort hur miljön runt omkring ser.
För personligen så älskar jag när man berättar i långa drag hur miljön är, så jag saknar när dem berättar i andra böcker så detaljerat miljön är, för då kan man se en större bild framför sig av miljön som personen är i.
Så man kan leva sig in i boken och bara suga in det vackra som dem berättar om.
Men det är bara en bok serie som har gjort att det har kändes som jag var där, och upplevt, och sedan när jag stängde boken igen längtade jag tillbaka dit.
Men jag kommer in i boken och målar upp det bilder som berättas. Men ibland när jag läser, och när Tristan och Isolde håller på i hemlighet, och likaså vet vad Kung Marc planerar så känner man lite ångest också att man inte kan berätta vad som egentligen försiggår.
______________________________________________________________________
Nutid och dåtid
Det har blivit en väldigt stor skillnad efter alla dessa år.
Min uppfattning är att det verkade mer spännande på medeltiden än det är nu. Varje dag var en ny dag och vad som helst kunde hända, nu 2012 är det så att klockan 8.00 är det skola, sen någonstans på eftermiddagen slutar du och beger oss hem.
Man kommer hem, gör läxor lagar lite mat sover. Varje dag är det samma sak, inget spännande som händer, om man har tur så ser man en alkis och driver runt och jagar folk...
Hörde en tjej på bussen som sa: Vi lever så isolerade, vi gör samma saker varje dag, och jag tolkar det att hon syftar på det jag precis sa. Vi gör samma saker hela tiden, vi äter sover går till skolan, träffar gamla vänner snackar med dem, hittar på något lamt.
Mycket finns nu på dagens marknad och människan har växt, tekniken, säkerhet, kläder, livsbehov som varje dag utvecklas till att man alltid ska ha det bekvämare på väg till jobb tex.
Nu kan man bo i villor och lägenheter, och det finns fortfarande människor som bor i slott som dem flesta har ärvt.
Det är helt nya livsförhållanden som människan har anpassat sig till, än som det var förut.
----------------------------------------------------------------------------
De var mer troende då än det är nu, förut trodde människorna att det var Gud som hjälpte dem att försvara sig själv eller att det var Gud kommer ge människorna ett straff om de hade gjort fel.
----------------------------------------------------------------
Handeln har funnits väldigt länge, redan på 1100-talet så använde dem handeln för att betala en vara eller byta en vara mot en annan. Men fortfarande så finns det handeln och det är otroligt att den har funkat så bra!
Men den har utvecklas enormt sedan Tristan och Isoldes tid, nu när det blir ekonomiskt kris som i Grekland så påverkas alla av deras ekonomiska kris.
Man kan säga att länderna är ihop flätade, men förut så var det inte det.
Och det kan blida förluster i andra länder som utsätts av ett annat land.
_______________________________________________________________________
Miljöskildringar - Stockholm nu och då i Tristan och Isolde.
jag tycker att miljöskildringarna har förändrats enormt mycket, nu i stor Stockholm så finns det många höga matt beige gula höghus som pryds av historiska utsmyckningar, små holmar med en och annan galleria.
Kungen för oss 2012 så är han en symbol för Sverige.
1100-talet på medeltiden fanns det stora slott som en kung som regerade och tog oftast hand om sitt folk.
Dem hade marknader där dem sålde allt möjligt, kläder, mat, små krams. Många kände varandra och visste vem dem flesta var.
Dem hade fester i slottets salar, fartygen som de färdades på.
_________________________________________________________________
Uttryck bildspråk?
Hittills i berättelsen så har det inte kommit upp så mycket liknelser och metaforer och oftast så tänker man inte på det när man läser, och det gör det svårt att tolka boken om just det.
Men här är två liknelser från boken;
Isolde den Blonda, hans syster dotter med de gyllene lockarna ,vars skönhet redan glänste som den gryende dagen. - Liknelse
Genom det grönskade taket föll en solstråle på Isoldes ansikte som glänste som en iskristall. - Liknelse
Författaren använder i några tillfällen anaforer som bygger upp berättelsen och gör den speciell.
Från boken;
Har jag dödat Morholt i genom svek?
Hade han inte utmanat mig?
Hade jag inte rätt att försvara mig?
Men enstaka gånger kan symboler också förekomma.
-Detta hårstrå kommer från den Sköna med de gyllene Lockarna.
Två svalor har fört det hit och det vet nog i vilket land det hör hemma.
Dem två svalorna är en symbol för frihet och lycka och kopplas till framsidan där det är två Tornsvalorna som håller fast det guldlika guldhåret.
_______________________________________________________________________
Berättelsens uppbyggnad.
Joseph Bediér använder inga framåt eller tillbaka blickar i boken. Han använder sig ibland med olika parallelhistorier som kopplas sedan samman dem så att dem blir sammanlänkade.
Det var i början av boken som Joseph Bediér använde sig av parallell historier och jag tycker att det funkade jättebra.
Men han missade på bildspråket, som jag tycker är jätteviktigt.
Bildspråket som Joseph Bediér använder är lite svagt, för han berättar så kort som möjligt, och det gör att boken blir klen, för han kunde ha utvecklat mer tycker jag.
Jag som läsare tycker att han har missat en viktig del av boken som alltid gör boken mer intressantare och som fyller ut boken med viktiga bildspråk.
Joseph Bediér har moderniserat den här boken från tidigare berättare, så han kunde ha utvecklat mer, men annars kanske han ville låta boken ha kvar ett stänk av det det gamla.
Strukturen i boken:
Jag tror att han har valt den här strukturen i boken därför att boken ska flyta på,
så att inte boken tappar flödet, av det som bygger upp bokens innebörd och gör boken spännande.
Alla böcker måste följa den röda tråden så boken kan bygga upp en spännande och bra handling.
Av: Jasmine L
En vos ma mort, en vos ma vie!
Isolde min gyllene, Isolde min vän,
I din min död, mitt liv i din!
Isolde Den vackra med det gyllene lockarna vars skönhet som allas önskar att få, varje steg hon tog genom slottets gyllene salar som lyste upp från hennes guldlika hår.
Hennes personlighet som blommade fram när hon landtog Cornwall som sitt nya hem.
Den omgivningen som hennes kungadöme var nu förlorad, den familj som hon har ståt ut med i alla år är förkommen.
Hon blev omtyckt för hennes nya undersåtar och hyllad varje gång hon sågs, ett liv som vem som helst skulle vilja ha, som var hennes fördärv.
Hennes stora förväntan att hon och Tristan kan bli en, men det var komplicerat att få.
Hennes funderingar blev långa och trångsynta att uppnå.
Hon smög varje natt runt slottets känslolösa murar sökandes över sin älskare, och även han.
''Hon fäste sina blickar på den sårades ansikte, såg att han var skön och tänkte:
- Sannerligen, om hans tapperhet är lika stor som hans skönhet så är min riddare väldig i strid!''
Å, andra sidan var Tristan likaså, hans tapperhet och sveklöshet gick aldrig att förvandla, han var ädel och stolt, med hans smala höfter och hans breda skuldror. Hans fläckfrihet genom svärdets konst som ingen kunde besegra honom.
Hans mod som riddare och som baroner önskades ha, kom istället deras feghet framtill.
Den föräldralösa pojken som levde upp till den ståtliga prinsen och riddare som alla ville nyttja.
Hans förväntan av att vara en utmärkt systerson blev uppfylld och även opassande.
Men tankarna som dränkte hans praktfulla förstånd brast av den ansträngande kärleksdrycken.
Och hans morbroder en stor kung som var skicklig och godhjärtad, så snäll och hjälper sin systerson med allt. Men sakta men säkert så växer en utbrott som ingen i landet ville se, en explosion av avund som alla ville övertyga att allt han hade gjort var fel.
Han ville bringa sin fru till ett helvete som ingen tyckte att hon skulle nyttja.
Han ville sin vackra systerson död, men han klarades undan trots allt.
Hans goda och onda funderingar sprack ut och utveckla en oro över hans folk.
I börjans tid blev Konungen Marcs förhoppningar förverkligade att hittat sin kära systerson, nu vill han bara spilla ut massor av blod.
Livet för många blir synnerligen långa, men andras blir alldeles förkorta.
Man ska ta vara på de liv som finns i dess närhet, men även om den är andra klassens medelmåttigar som klarar ett liv eller två.
Så måste dess liv vara i väl behåll, och låta människor leva ut och njuta av sitt liv.
____________________________________________________________________________
Förändringar?
Tristan och Isolde förändras varje gång dem möts, när dem inte är med varandra så blir det som ett mörkt moln som fylls, och bildar en saknad mellan dem.
Deras saknad växer sig så stor att den kan leda ända till döden, dem klarar inte av att vara åtskiljaktiga.
Men i grunden så förändras alla tre varje dag, Tristan och Isolde känner mer och mer saknad efter vara dag som går. Dem blir sjuka, illamående, och försöker ändå stå upp på sina ben och försöker överleva.
Så här oftast är det idag i dagens samhälle för många, men inte alla.
En saknad som bara växer och växer och kan inte sluta tänka på det, dem måste ha personen jämsides med.
'' - Mästare! Gud har skänkt mig sin nåd. Ack, jag olycklige, till vad nytta?
Utan Isolde är livet mig ingenting värt. Varför krossades jag inte i fallet? Jag undkom, Isolde, men dig skall de döda. Man bränner henne för min skull, och för henne skall jag också dö.''
Och det är många unga som har den här ''längtan'' att känna den personen man älskar bredvid sig. Men det kan självklart vara gamla också som känner så här, men det är inte oftast att en 80-åring tant hoppar i mannens knä som är säkert 80 bast själv.
''Hon vill fly till Tristan. Hon drömmer att hon stiger upp ur sin bädd och springer till dörren, men på den mörka tröskeln har de onda männen lagt stora liar och de grymma, skarpslipade klingorna hugger tag i hennes finhyllta knän.''
_______________________________________________________________________________
Verklig?
Karaktärerna lever sig in i en värld som jag inte känner till, så det är väldigt svårt för mig och tänka hur det funkar i deras värld.
Jag tycker att det är känns ganska verkliga men inte fullt ut, för det jag saknar från berättelsen är miljö beskrivningar, därför att jag vill kunna uppleva deras värld så det känns på riktigt.
Ja, jag kan känna att dem känns ganska verkliga ibland, men jag saknar känslan när man känner gräset kliar mellan tårna, känna känslan av medeltidens anda, och all riddlighet under denna tillvaro.
Har boken övertalat mig?
Boken har inte övertalat mig än, men vi får hoppas att den gör det innan boken är slut, så jag inte behöver plågas i slutet och längtar efter mer spännande upplevelser.
För det är enklare att läsa en bok och känna att det känns i verkligheten när boken har mer beskrivningar, och att det flesta böcker är modernare och beskriver mera.
När jag läste Twilight-böckerna så slukades jag in i dem, det var så verkligt, dem framkallade känslor som jag inte hade känt i andra böcker. Dem utstrålade de känslor och situationer som man möter i vardagen.
Och vampyrer var en ny grej, och man ville veta mer om dem och de ökade intresset och spänningen.
Det saknar jag i Tristan och Isolde, jag vill känna mer, saknar mer beskrivningar i boken.
___________________________________________________________________________________
Knuten till tiden?
Ja, jag tycker att boken är knuten till tiden.
Oftast så känner man av när boken är knuten till tiden och om den är modern eller inte.
I boken så upprepas det ofta gamla ord, som dem uttryckte sig med förr.
Nu i samhället så hör man inte dessa ord längre, men det är lite kul och höra dessa gamla ord och tänka efter hur dem hade det, hur dem pratade förr, och att svenska språket har förändrats så mycket.
Dem lever i medeltiden och det är ett väldigt stort mellanrum mellan då och nu.
Om man kollar på Fannys bok, som utspelar sig i Stockholm på 1800-talet och då var det fortfarande många gamla ord som fanns kvar och då hade dem även lagt till franskan som ska klassas till rika fina folk. För Tristan och Isolde är ifrån 1100-talet och Fannys bok illusionerna av Sophie von Knorring är från 1837.
I Tristan och Isolde så dominerar Gud mycket, under den tiden så var det mycket Gud. Invånarna ansåg att det var Gud som hjälpte personen om den var god och hygglig så straffade inte Gud en. Om man stal någonting så skulle Gud straffa en.
''- Drottningen, gråt ej mer. Er vän har flytt!
- Tackad vare Gud, sade hon.''
Här menar Drottningen Isolde att hennes vän har fått hjälp av Gud att fly. Och då tackar hon Gud för hans generöshet för att ha hjälpt hennes vän att fly.
''Förrädarna hade grymhet spänt repen så hårt om hennes handledar att blodet rann. Men hon sade leende:
- Om jag skulle fälla tårar för denna plågas skull när Gud i sin godhet har räddat min vän ur förrädarnas våld, då vore jag ej mycket värd.''
Här menar Drottning Isolde att om inte Gud skulle ha hjälpt hennes vän att fly så förtjänar hon att få fälla sina tårar, och samtidigt tänka på hennes vän (som är Tristan) och på henne själv och hur det hade hamnat i den situationen.
Men nu har Gud i sin godhet räddat hennes vän och att hon ska vara glad att Tristan har fått hjälp att fly. Då vet drottningen Isolde att han är i goda händer och kommer snart att rädda henne på ett och annat sätt.
------------------------------------------------------------------------------------
Knuten till några låttexter?
Men det går även att koppla till nutiden, låtarnas texter tycker jag kopplar lysande till boken :
Loreen - Euphoria - klicka
Coldplay - Paradise - klicka
Rekommendation: Kolla i genom hela låttexten innan du läsa nedan, annars kommer du inte förstå, har suttit in delar av texterna nedanför.
¤ Jag valde dem här låtarna därför att jag tycker dem passar in med boken.
Låtarnas texter tycker jag är väldigt sammanlänkade med varandra.
Den första låten av Loreen - Euphoria.
¤ Varför jag valde den här låten var därför att denna text förklarar precis som i boken att Tristan och Isolde vill inte sluta vara med varandra, in every breath I take I'm breathing you -
Varje andetag som dem tar andas dem in av varandra. Dem kommer att fortsätta tills tiden är slut, och att det är ett lyckorus att få vara med dig.
We are here, we’re all alone in our own universe
We are free, where everything’s allowed and love comes first
Forever and ever together, we sail into infinity
We’re higher and higher and higher, we’re reaching for divinity
Dem har precis kommit i boken med att dem är fria och kan leva sina liv och segla in i oändligheten tillsammans med deras gudomliga kärlek som brinner för varandra.
Den njuter för varje sekund som den får av varandra.
-----------------------------------------------------
¤ Den andra låten jag har kopplat till är Coldplay med låten Paradise.
Jag tycker att den passar mycket in på Drottning Isolde.
Därför att hon har aldrig varit utanför sitt land förut, hon har en stor förväntan av havets alla öar.
Men det flög iväg från hennes räckhåll efter hon blev förgiftat av kärleksdrycken som gjorde så att den stunden flög förbi. Hon sprang bort i sömnen och drömde om hur fantastiskt det skulle vara tillsammans med Tristan. Det skulle förbli deras paradis varje gång hon slöt sina ögon.
And the bullets catch in her teeth - Konungen och hans medhjälpare avslöjade Tristan och Isolde om deras kärlek till varandra
Life goes on, it gets so heavy - Efter avslöjandet så går deras liv vidare, men det blir tyngre för varje sekund som går, därför att konungen vill bränna båda två på bål.
Dem 5 sista raderna - Hon fäller en tår av sorg lycka när hon ser sin Tristan på sin springare och räddar henne från förräddarna, tillsammans rider de bort mot solnedgångens sluttning.
På natten hon blundar och drömmer och samtidigt flyger hon bort till sitt paradis.
When she was just a girl
She expected the world
But it flew away from her reach
So she ran away in her sleep
And dreamed of para-para-paradise
Para-para-paradise

Every time she closed her eyes
When she was just a girl
She expected the world
But it flew away from her reach
And the bullets catch in her teeth
Life goes on, it gets so heavy
The wheel breaks the butterfly
Every tear a waterfall
In the night the stormy night she’ll close her eyes
In the night the stormy night away she’d fly
And so lying underneath those stormy skies
She’d say, “oh oh oh oh oh, I know the sun must set to rise
_______________________________________________________________________________
Samspelet mellan miljön och karaktärerna.
Jag tycker att det hänger ihop otroligt bra.
Karaktärerna använder sin miljö och man kan tänka sig hur den ser ut när dem förklarar, när berättaren berättar vad dem gör, var någonstans de är, och var dem tänker göra här näst.
Men berättaren berättar väldigt kort hur miljön runt omkring ser.
För personligen så älskar jag när man berättar i långa drag hur miljön är, så jag saknar när dem berättar i andra böcker så detaljerat miljön är, för då kan man se en större bild framför sig av miljön som personen är i.
Så man kan leva sig in i boken och bara suga in det vackra som dem berättar om.
Men det är bara en bok serie som har gjort att det har kändes som jag var där, och upplevt, och sedan när jag stängde boken igen längtade jag tillbaka dit.
Men jag kommer in i boken och målar upp det bilder som berättas. Men ibland när jag läser, och när Tristan och Isolde håller på i hemlighet, och likaså vet vad Kung Marc planerar så känner man lite ångest också att man inte kan berätta vad som egentligen försiggår.
______________________________________________________________________
Nutid och dåtid
Det har blivit en väldigt stor skillnad efter alla dessa år.
Min uppfattning är att det verkade mer spännande på medeltiden än det är nu. Varje dag var en ny dag och vad som helst kunde hända, nu 2012 är det så att klockan 8.00 är det skola, sen någonstans på eftermiddagen slutar du och beger oss hem.
Man kommer hem, gör läxor lagar lite mat sover. Varje dag är det samma sak, inget spännande som händer, om man har tur så ser man en alkis och driver runt och jagar folk...
Hörde en tjej på bussen som sa: Vi lever så isolerade, vi gör samma saker varje dag, och jag tolkar det att hon syftar på det jag precis sa. Vi gör samma saker hela tiden, vi äter sover går till skolan, träffar gamla vänner snackar med dem, hittar på något lamt.
Mycket finns nu på dagens marknad och människan har växt, tekniken, säkerhet, kläder, livsbehov som varje dag utvecklas till att man alltid ska ha det bekvämare på väg till jobb tex.
Nu kan man bo i villor och lägenheter, och det finns fortfarande människor som bor i slott som dem flesta har ärvt.
Det är helt nya livsförhållanden som människan har anpassat sig till, än som det var förut.
----------------------------------------------------------------------------
De var mer troende då än det är nu, förut trodde människorna att det var Gud som hjälpte dem att försvara sig själv eller att det var Gud kommer ge människorna ett straff om de hade gjort fel.
----------------------------------------------------------------
Handeln har funnits väldigt länge, redan på 1100-talet så använde dem handeln för att betala en vara eller byta en vara mot en annan. Men fortfarande så finns det handeln och det är otroligt att den har funkat så bra!
Men den har utvecklas enormt sedan Tristan och Isoldes tid, nu när det blir ekonomiskt kris som i Grekland så påverkas alla av deras ekonomiska kris.
Man kan säga att länderna är ihop flätade, men förut så var det inte det.
Och det kan blida förluster i andra länder som utsätts av ett annat land.
_______________________________________________________________________
Miljöskildringar - Stockholm nu och då i Tristan och Isolde.
jag tycker att miljöskildringarna har förändrats enormt mycket, nu i stor Stockholm så finns det många höga matt beige gula höghus som pryds av historiska utsmyckningar, små holmar med en och annan galleria.
Kungen för oss 2012 så är han en symbol för Sverige.
1100-talet på medeltiden fanns det stora slott som en kung som regerade och tog oftast hand om sitt folk.
Dem hade marknader där dem sålde allt möjligt, kläder, mat, små krams. Många kände varandra och visste vem dem flesta var.
Dem hade fester i slottets salar, fartygen som de färdades på.
_________________________________________________________________
Uttryck bildspråk?
Hittills i berättelsen så har det inte kommit upp så mycket liknelser och metaforer och oftast så tänker man inte på det när man läser, och det gör det svårt att tolka boken om just det.
Men här är två liknelser från boken;
Isolde den Blonda, hans syster dotter med de gyllene lockarna ,vars skönhet redan glänste som den gryende dagen. - Liknelse
Genom det grönskade taket föll en solstråle på Isoldes ansikte som glänste som en iskristall. - Liknelse
Författaren använder i några tillfällen anaforer som bygger upp berättelsen och gör den speciell.
Från boken;
Har jag dödat Morholt i genom svek?
Hade han inte utmanat mig?
Hade jag inte rätt att försvara mig?
Men enstaka gånger kan symboler också förekomma.
-Detta hårstrå kommer från den Sköna med de gyllene Lockarna.
Två svalor har fört det hit och det vet nog i vilket land det hör hemma.
Dem två svalorna är en symbol för frihet och lycka och kopplas till framsidan där det är två Tornsvalorna som håller fast det guldlika guldhåret.
_______________________________________________________________________
Berättelsens uppbyggnad.
Joseph Bediér använder inga framåt eller tillbaka blickar i boken. Han använder sig ibland med olika parallelhistorier som kopplas sedan samman dem så att dem blir sammanlänkade.
Det var i början av boken som Joseph Bediér använde sig av parallell historier och jag tycker att det funkade jättebra.
Men han missade på bildspråket, som jag tycker är jätteviktigt.
Bildspråket som Joseph Bediér använder är lite svagt, för han berättar så kort som möjligt, och det gör att boken blir klen, för han kunde ha utvecklat mer tycker jag.
Jag som läsare tycker att han har missat en viktig del av boken som alltid gör boken mer intressantare och som fyller ut boken med viktiga bildspråk.
Joseph Bediér har moderniserat den här boken från tidigare berättare, så han kunde ha utvecklat mer, men annars kanske han ville låta boken ha kvar ett stänk av det det gamla.
Strukturen i boken:
Jag tror att han har valt den här strukturen i boken därför att boken ska flyta på,
så att inte boken tappar flödet, av det som bygger upp bokens innebörd och gör boken spännande.
Alla böcker måste följa den röda tråden så boken kan bygga upp en spännande och bra handling.
Av: Jasmine L

Reflektioner och jämförelser mellan filmen och boken!
Tjabba,
Tänkte börja med att berätta vad som händer i filmen, sen tänkte jag reflektera och jämföra mellan filmen: Tristan + Isolde med boken.
England.
Filmen började med att Tristan är runt 10 år och var ute och jagade med sin far.
Hans far och mor levde alltså, men i boken så blev pappan dräpt innan Tristan föddes av Hertig Morgan.
Och hans mor Blanchefleur dog när Tristan föddes, och Rohalt den Ordhållige tog hand om den föräldralösa pojken.
Men kort där efter i filmen hade börjat så kommer irländarna och förstör Torloon (staden där dem bor) och dem ska döda varenda engelsman i byn. Men Tristans far hinner rädda Tristan innan Tristan blir attackerad av en irländare och gömmer honom i en lucka under golvet, och fader offrar sitt liv och dör.
När ljuden har tystnat så kommer han försiktigt upp hur luckan och plötsligt så kommer en förräddare och attackerar Tristan igen, men helt plötsligt i den stunden så blir Tristan räddad av hans morbror Marc som offrade sin ena hand.
Irländarna anfallde Torloon därför alla i England skulle skriva på ett fredsavtal mellan alla stammar i England, tex: Saxare, Welschare, m.m
Marc tar sedan hand om Tristan och återvände till nästa by som hans andra syster bor i, och hennes son Melot som han heter i filmen, men i boken heter han Andret.
Folket som överlevde hjälpte till sedan att återuppta och bygga om byn på nytt igen.
9 år senare - Cornwall
9 år efter så kommer irländarna ännu en gång och ska packa unga engelsmän och att transportera dem till Irland för att bygga upp en ny generation irländare.
Tristan är naturligtvis mot detta och vill strida mot dem, han slår till när irländarna är på väg till deras båtar med hjälp av sin egen stam och även några Welshare.
Dem segrar men förlorar ett par i strid. Tristan förlorar sin ena vän och blir även skadad och som samtidigt framkallar ett gift ur hans sår.
Morholt den dubbelt så stora riddaren hade dränkt ner hans svärd med gift som Tristan fick i sig.
Tristan hämnades på Morholt och han omkom, men det var Morholt som var den förräddare som dödade hans far Aragon.
Efter striden så förmodar dem andra riddarna att Tristan kommer inte klara sig och att han kommer dö, så dem bygger en kungagrav som tecken på Tristans hjälte mod, som flyter sakta iväg mot landet ingenstans.
Irland.
En natt, så vaknar Isolde om att något är fel, hon springer till stranden med hennes jungfru Brangnae.
Hon hittar Tristan och gömmer honom i en liten grotta precis ute vid havet, hon blir snabbt förälskad i den okände mannen och även han.
Hon hjälper Tristan att återställa sig, dem kommer närmare och närmare varandra och berättar hur dem mår, och hur Isolde inte vill följa sina plikter. Men efter ett par dagar i Irland så har Kungen av Irland fått reda på att en engelsman är på hans ö och skickar ut patruller.
Isolde hjälper Tristan ut ur Irland med hjälp av en båt som hon hade hittat.
Kungen av Irland hade lovat Morholt att Isolde den Blonda skulle få bli hans hustru men han omkom i England. Nu fick Isolde den Blonda bli ett pris istället, den som segrade i tornerspelen och alla engelska stammar var inbjudna.
Tristan vann, men vann i Kung Marcs vägnar, så Isolde den Blonda blev hustru till Kung Marc.
När dem kom hem från Irland så giftes Isolde och Kung Marc, men Drottningen Isolde och Riddaren Tristan smög en och annan dag runt på natten och älskade.
När dem kom på Tristan och Isolde så fick dem sin frihet av Kung Marc, men Tristan valde att hjälpa till med kriget han har startat.
Men slutet av filmen så dog Tristan av ett svärd i magen, och Drottning Isolde begravde Tristan under den romerska bron där hon och Tristan fanns till ibland.
Reflektioner och jämförelser.
Jag anser att boken verkade mer spännande än filmen, i filmen så hade dem ändrat och tagit bort någorlunda mycket, och det förstörde filmen.
Dem har ändrat några namn, och staden Tristan var uppväxt i, tex Tristans far heter i boken Konungen Rivalen av Loonnois.
Och i filmen heter Tristans far Aragon av Torloon.
Men filmen var ändå godkänd, men efter har läst relativt mycket i boken så saknar man somliga delar, som dem kunde ha lagt in i filmen.
Isolde berättar att hon miste sin mor vid 10 års ålder, och Tristan berättar att han hade hittat en tunnel under den gamla romersk bro som leder till slottet som Isolde kan ta när det ska träffa varandra.
Isoldes mor lever i boken, och Tristan har inte hittat en bro med sina kompisar i boken.
Början av filmen hade inte samma början som i boken, och detta tyckte jag var lite märkligt, därför att dem skulle kunna göra exakt likadant som i boken.
Dem har även ändrat när irländarna i filmen kommer och ska ta dem unga och bygga upp en ny generation i Irland.
Delvis så är det korrekt att Irland vill bygga upp en ny generation, men irländarna kommer inte bara och tar den unga.
I boken så kommer Morholt personligen till Cornwall och berättar för Konungen Marc att om inte någon vågar att strida mot honom så kommer att ta Cornwalls unga till Irland.
Och då kommer Tristan in och berättar att han vågar att strida mot Morholt, och kämpar till döds.
Där får Tristan sin kungagrav och flyter iväg mot Irland, och får hjälp av Isolde, och åker tillbaka igen.
Sedan i boken så berättar Kung Marc när han vill ha en hustru:
- Jag har bestämt mig för den kvinna som burit detta gyllene hårstrå, och ni vill veta att jag aldrig ill äkta någon annan.
- Och varifrån, käre herre, kommer detta gyllene hårstrå? Vem bragte er det? Från vilket land?
- Detta hårstrå kommer från den Sköna med de Gyllene Lockarna. Två svalor har fört det hit och de vet nog i vilket land det hör hemma.
Men i filmen så är det ett tornespel och den som segrar vinner den Sköna med det gyllene Lockarna.
I boken när Tristan så reser Tristan till Irland för att vinna Isolde automatiskt genom att döda odjuret som de har på sin ö.
Kungen i Irland verkar snäll och omtänksam men i filmen är han rena ondskan och försöker bara göra så att alla ''stammar'' i England blir osams, och försöker hela tiden komma på nya idéer som kan leda till förintelse för England.
När kungen får reda på att Tristan och Isolde är tillsammans så blir han galen i boken och hela folket ber och vill övertala kungen att han inte ska bränna dem på bål.
I filmen är det helt tvärtom, jag blev lite chockad faktiskt när jag kom till den scenen, han accepterade deras romans och gav dem friheten istället.
Men när dem får reda på att Tristan och Isolde är tillsammans så är Kungen ute och rider på natten med dem andra riddarna och ser helt plötsligt Tristan och Isolde vid vattnet tillsammans och Kung Marc är helt chockad.
I boken är det så att hans baroner förklarar hela tiden att dem är tillsammans och nekar baronernas förklaringar, men baronerna gav aldrig upp och uttryckte sitt missnöje och tillslut så godtog Kung Marc dessa anklagelser och skaffade hjälp av dvärgen Frocin.
Personligen så saknade jag kärleksdrycken, därför att det är kärleksdrycken som hela historien handlar om, hur det går efter dem har druckit den?
Om dem kan leva utan varandra?
Hur blir deras liv efter dem har druckit kärleksdrycken?
Såna frågor är ju historien uppbyggd på, i alla fall det jag har tolkat av boken, och filmen har tagit bort den viktigaste delen som historien är uppbyggd på, tagit bort den röda tråden.
Men slutet på filmen tyckte jag var jättebra, jag hade inte förväntat vad som skulle hända, och jag tycker att det var jättefint av Isolde att begrava Tristan under bron.
Av: Jasmine L
Tänkte börja med att berätta vad som händer i filmen, sen tänkte jag reflektera och jämföra mellan filmen: Tristan + Isolde med boken.
England.
Filmen började med att Tristan är runt 10 år och var ute och jagade med sin far.
Hans far och mor levde alltså, men i boken så blev pappan dräpt innan Tristan föddes av Hertig Morgan.
Och hans mor Blanchefleur dog när Tristan föddes, och Rohalt den Ordhållige tog hand om den föräldralösa pojken.
Men kort där efter i filmen hade börjat så kommer irländarna och förstör Torloon (staden där dem bor) och dem ska döda varenda engelsman i byn. Men Tristans far hinner rädda Tristan innan Tristan blir attackerad av en irländare och gömmer honom i en lucka under golvet, och fader offrar sitt liv och dör.
När ljuden har tystnat så kommer han försiktigt upp hur luckan och plötsligt så kommer en förräddare och attackerar Tristan igen, men helt plötsligt i den stunden så blir Tristan räddad av hans morbror Marc som offrade sin ena hand.
Irländarna anfallde Torloon därför alla i England skulle skriva på ett fredsavtal mellan alla stammar i England, tex: Saxare, Welschare, m.m
Marc tar sedan hand om Tristan och återvände till nästa by som hans andra syster bor i, och hennes son Melot som han heter i filmen, men i boken heter han Andret.
Folket som överlevde hjälpte till sedan att återuppta och bygga om byn på nytt igen.
9 år senare - Cornwall
9 år efter så kommer irländarna ännu en gång och ska packa unga engelsmän och att transportera dem till Irland för att bygga upp en ny generation irländare.
Tristan är naturligtvis mot detta och vill strida mot dem, han slår till när irländarna är på väg till deras båtar med hjälp av sin egen stam och även några Welshare.
Dem segrar men förlorar ett par i strid. Tristan förlorar sin ena vän och blir även skadad och som samtidigt framkallar ett gift ur hans sår.
Morholt den dubbelt så stora riddaren hade dränkt ner hans svärd med gift som Tristan fick i sig.
Tristan hämnades på Morholt och han omkom, men det var Morholt som var den förräddare som dödade hans far Aragon.
Efter striden så förmodar dem andra riddarna att Tristan kommer inte klara sig och att han kommer dö, så dem bygger en kungagrav som tecken på Tristans hjälte mod, som flyter sakta iväg mot landet ingenstans.
Irland.
En natt, så vaknar Isolde om att något är fel, hon springer till stranden med hennes jungfru Brangnae.
Hon hittar Tristan och gömmer honom i en liten grotta precis ute vid havet, hon blir snabbt förälskad i den okände mannen och även han.
Hon hjälper Tristan att återställa sig, dem kommer närmare och närmare varandra och berättar hur dem mår, och hur Isolde inte vill följa sina plikter. Men efter ett par dagar i Irland så har Kungen av Irland fått reda på att en engelsman är på hans ö och skickar ut patruller.
Isolde hjälper Tristan ut ur Irland med hjälp av en båt som hon hade hittat.
Kungen av Irland hade lovat Morholt att Isolde den Blonda skulle få bli hans hustru men han omkom i England. Nu fick Isolde den Blonda bli ett pris istället, den som segrade i tornerspelen och alla engelska stammar var inbjudna.
Tristan vann, men vann i Kung Marcs vägnar, så Isolde den Blonda blev hustru till Kung Marc.
När dem kom hem från Irland så giftes Isolde och Kung Marc, men Drottningen Isolde och Riddaren Tristan smög en och annan dag runt på natten och älskade.
När dem kom på Tristan och Isolde så fick dem sin frihet av Kung Marc, men Tristan valde att hjälpa till med kriget han har startat.
Men slutet av filmen så dog Tristan av ett svärd i magen, och Drottning Isolde begravde Tristan under den romerska bron där hon och Tristan fanns till ibland.
Reflektioner och jämförelser.
Jag anser att boken verkade mer spännande än filmen, i filmen så hade dem ändrat och tagit bort någorlunda mycket, och det förstörde filmen.
Dem har ändrat några namn, och staden Tristan var uppväxt i, tex Tristans far heter i boken Konungen Rivalen av Loonnois.
Och i filmen heter Tristans far Aragon av Torloon.
Men filmen var ändå godkänd, men efter har läst relativt mycket i boken så saknar man somliga delar, som dem kunde ha lagt in i filmen.
Isolde berättar att hon miste sin mor vid 10 års ålder, och Tristan berättar att han hade hittat en tunnel under den gamla romersk bro som leder till slottet som Isolde kan ta när det ska träffa varandra.
Isoldes mor lever i boken, och Tristan har inte hittat en bro med sina kompisar i boken.
Början av filmen hade inte samma början som i boken, och detta tyckte jag var lite märkligt, därför att dem skulle kunna göra exakt likadant som i boken.
Dem har även ändrat när irländarna i filmen kommer och ska ta dem unga och bygga upp en ny generation i Irland.
Delvis så är det korrekt att Irland vill bygga upp en ny generation, men irländarna kommer inte bara och tar den unga.
I boken så kommer Morholt personligen till Cornwall och berättar för Konungen Marc att om inte någon vågar att strida mot honom så kommer att ta Cornwalls unga till Irland.
Och då kommer Tristan in och berättar att han vågar att strida mot Morholt, och kämpar till döds.
Där får Tristan sin kungagrav och flyter iväg mot Irland, och får hjälp av Isolde, och åker tillbaka igen.
Sedan i boken så berättar Kung Marc när han vill ha en hustru:
- Jag har bestämt mig för den kvinna som burit detta gyllene hårstrå, och ni vill veta att jag aldrig ill äkta någon annan.
- Och varifrån, käre herre, kommer detta gyllene hårstrå? Vem bragte er det? Från vilket land?
- Detta hårstrå kommer från den Sköna med de Gyllene Lockarna. Två svalor har fört det hit och de vet nog i vilket land det hör hemma.
Men i filmen så är det ett tornespel och den som segrar vinner den Sköna med det gyllene Lockarna.
I boken när Tristan så reser Tristan till Irland för att vinna Isolde automatiskt genom att döda odjuret som de har på sin ö.
Kungen i Irland verkar snäll och omtänksam men i filmen är han rena ondskan och försöker bara göra så att alla ''stammar'' i England blir osams, och försöker hela tiden komma på nya idéer som kan leda till förintelse för England.
När kungen får reda på att Tristan och Isolde är tillsammans så blir han galen i boken och hela folket ber och vill övertala kungen att han inte ska bränna dem på bål.
I filmen är det helt tvärtom, jag blev lite chockad faktiskt när jag kom till den scenen, han accepterade deras romans och gav dem friheten istället.
Men när dem får reda på att Tristan och Isolde är tillsammans så är Kungen ute och rider på natten med dem andra riddarna och ser helt plötsligt Tristan och Isolde vid vattnet tillsammans och Kung Marc är helt chockad.
I boken är det så att hans baroner förklarar hela tiden att dem är tillsammans och nekar baronernas förklaringar, men baronerna gav aldrig upp och uttryckte sitt missnöje och tillslut så godtog Kung Marc dessa anklagelser och skaffade hjälp av dvärgen Frocin.
Personligen så saknade jag kärleksdrycken, därför att det är kärleksdrycken som hela historien handlar om, hur det går efter dem har druckit den?
Om dem kan leva utan varandra?
Hur blir deras liv efter dem har druckit kärleksdrycken?
Såna frågor är ju historien uppbyggd på, i alla fall det jag har tolkat av boken, och filmen har tagit bort den viktigaste delen som historien är uppbyggd på, tagit bort den röda tråden.
Men slutet på filmen tyckte jag var jättebra, jag hade inte förväntat vad som skulle hända, och jag tycker att det var jättefint av Isolde att begrava Tristan under bron.
Av: Jasmine L
måndag 12 mars 2012
Logg 1 - Citat
Citat/stycke:
''Konungen fattade Isolde vid handen och frågade Tristan om han utan svek skulle föra henne till sin herre?
Inför sin hundra riddare och Irlands alla baroner svor Tristan sin ed.
Isolde den Blonda darrade av skam och ängslan. Sålunda hade hon blivit förmådd av Tristan sedan han väl vunnit henne.''
Det här citatet tycker jag passar in på boken hittills, för det framgår att Tristan har hittat Den sköna med det gyllene lockarna. Nu ska han ta hem Drottningen Isolde till Cornwall, och utan något svek ska Tristan föra Drottning Isolde till sin herre.
Jag tror att Drottningen Isolde darrade av skam och ängslan därför att hon tycker själv att hennes situation är obehaglig och den kommer bli värre säkert.
Så här tycker Isolde:
Tristan har dräpt odjuret, och då ger Tristan automatiskt Drottning Isolde inte till Koungen Marc.
Hon kommer komma till ett nytt land och vet inte vad som kommer att hända efter detta.
Det här citatet/stycket förklarar en början av vad som kommer att hända mellan Tristan och Isolde, hur det träffade varandra och hur deras relation kommer utvecklas mer och mer.
''Konungen fattade Isolde vid handen och frågade Tristan om han utan svek skulle föra henne till sin herre?
Inför sin hundra riddare och Irlands alla baroner svor Tristan sin ed.
Isolde den Blonda darrade av skam och ängslan. Sålunda hade hon blivit förmådd av Tristan sedan han väl vunnit henne.''
Det här citatet tycker jag passar in på boken hittills, för det framgår att Tristan har hittat Den sköna med det gyllene lockarna. Nu ska han ta hem Drottningen Isolde till Cornwall, och utan något svek ska Tristan föra Drottning Isolde till sin herre.
Jag tror att Drottningen Isolde darrade av skam och ängslan därför att hon tycker själv att hennes situation är obehaglig och den kommer bli värre säkert.
Så här tycker Isolde:
Tristan har dräpt odjuret, och då ger Tristan automatiskt Drottning Isolde inte till Koungen Marc.
Hon kommer komma till ett nytt land och vet inte vad som kommer att hända efter detta.
Det här citatet/stycket förklarar en början av vad som kommer att hända mellan Tristan och Isolde, hur det träffade varandra och hur deras relation kommer utvecklas mer och mer.
Av : Jasmine L
Logg 1 - Språnget från klippan
Kort sammanfattning -
Hittills det jag har läst så handlar boken om att Tristan förlorade sina föräldrar när han föddes, pappan dog i strid för att skydda hans land medan hans frun Blanchefleur togs hand om Rohalt den Ordhållige.
Blanchefleur dog samma dag när hon födde Tristan.
Rohalt den Ordhållige tog hand om Tristan och uppfostrade honom som sin egen son.
Åren gick, Tristan flydde till det okända landet och träffade ett flertal människor men även sin morbror.
Han blev välkomnad av kärlek och lycka av morbrodern Konungen Marc.
Tristan kämpade för sitt nya land Cornwall från Morholt av Irland, den stora jättelika riddaren som ingen kunde besegra.
Ja, Tristan vann över Morholt och vann äran tack vare hans färdigheter han fick som barn.
Konungen Marc tvingades att skaffa en härskarinna bredvid hans sida, Tristan tog såklart utmaningen för att hitta Den sköna med det gyllene lockarna.
Den som dödar odjuret vinner drottningen med Guldhåret.
Tristan dödade odjuret vid slottet, han vann Den sköna med det gyllene lockarna och förde henne till hennes nya hem.
Hennes namn var Isolde.
.
De första meningarna -
I Cornwall härskade i forna tider en konung som hette Marc. När Rivalen, konung av Loonnois, fick höra att Marc hårt ansattes av sina fiender seglande han över havet för att bjuda honom sitt bistånd.
Han tjänade Marc med svärdmakt och rådslag troget som en vasall, och av tacksamhet gav honom Marc sin syster, den vackra Blanchfleur, som konung Rivalen älskade med en underbar kärlek.
Mitt intryck jag får av dom här meningarna är att jag har hoppat in direkt i medeltiden,konungarna hjälper varandra när det verkligen behövs.
Dem två konungarna som hjälper varandra under svåra tider när fiender närmar sig.
med överläggning om striderna som kommer att komma.
Rivalen tjänar verkligen konungen Marc 110% men sin svärdmakt och rådslag,när Konungen Marc attackeras av hans fiender.
Och när konungen Marc ger Rivalen sin älskade syster som ett stort tack till Rivalen som har räddat hans land.
Säger han bara detta för att undvika att berätta vad som egentligen vad som hände?
Eller har Joseph Bédier skrivet/berättat fel i boken?
Vill Joseph Bédier att man ska tänka efter om detta och försöka läsa mellan raderna?
Annars så finns det också gamla ord som förhindrar min läsning.
Till och med så började hinderna komma på första sidan.
T.ex. som vedersakare som betyder fiende, tribut som betyder avgift, och varav som är av vilken. Men det finns naturligtvis fler ord, och vissa ord hittar jag inte ens på Internet vad dom betyder.
Sen finns det ord som man vet tidigare vad det betyder, som lättar under tiden man läser, eller lista ut ordet vad det betyder i sammanhanget.
Men jag märker själv att man kan inte snabbläsa igenom allt, för annars kommer man inte uppfatta det som berättas.
Hittills det jag har läst så handlar boken om att Tristan förlorade sina föräldrar när han föddes, pappan dog i strid för att skydda hans land medan hans frun Blanchefleur togs hand om Rohalt den Ordhållige.
Blanchefleur dog samma dag när hon födde Tristan.
Rohalt den Ordhållige tog hand om Tristan och uppfostrade honom som sin egen son.
Åren gick, Tristan flydde till det okända landet och träffade ett flertal människor men även sin morbror.
Han blev välkomnad av kärlek och lycka av morbrodern Konungen Marc.
Tristan kämpade för sitt nya land Cornwall från Morholt av Irland, den stora jättelika riddaren som ingen kunde besegra.
Ja, Tristan vann över Morholt och vann äran tack vare hans färdigheter han fick som barn.
Konungen Marc tvingades att skaffa en härskarinna bredvid hans sida, Tristan tog såklart utmaningen för att hitta Den sköna med det gyllene lockarna.
Den som dödar odjuret vinner drottningen med Guldhåret.
Tristan dödade odjuret vid slottet, han vann Den sköna med det gyllene lockarna och förde henne till hennes nya hem.
Hennes namn var Isolde.
.
De första meningarna -
I Cornwall härskade i forna tider en konung som hette Marc. När Rivalen, konung av Loonnois, fick höra att Marc hårt ansattes av sina fiender seglande han över havet för att bjuda honom sitt bistånd.
Han tjänade Marc med svärdmakt och rådslag troget som en vasall, och av tacksamhet gav honom Marc sin syster, den vackra Blanchfleur, som konung Rivalen älskade med en underbar kärlek.
Mitt intryck jag får av dom här meningarna är att jag har hoppat in direkt i medeltiden,konungarna hjälper varandra när det verkligen behövs.
Dem två konungarna som hjälper varandra under svåra tider när fiender närmar sig.
med överläggning om striderna som kommer att komma.
Rivalen tjänar verkligen konungen Marc 110% men sin svärdmakt och rådslag,när Konungen Marc attackeras av hans fiender.
Och när konungen Marc ger Rivalen sin älskade syster som ett stort tack till Rivalen som har räddat hans land.
Första kapitlet i boken så kommer det upp två hinder för förståelsen i boken.
Och man får ett stort frågetecken i huvudet.
Boken berättar att Tristan som hade berövats av norska köpmän, efter ett par dagar så lämnar dem norska köpmännen Tristan ute på havet själv på en liten jolle.
När man kommer till slutet av kapitlet så berättar Tristan det här:
''Tristan berättar för hans morbror konungen Marc att han flydde från landet Loonnois.''
Säger han bara detta för att undvika att berätta vad som egentligen vad som hände?
Eller har Joseph Bédier skrivet/berättat fel i boken?
Vill Joseph Bédier att man ska tänka efter om detta och försöka läsa mellan raderna?
Annars så finns det också gamla ord som förhindrar min läsning.
Till och med så började hinderna komma på första sidan.
T.ex. som vedersakare som betyder fiende, tribut som betyder avgift, och varav som är av vilken. Men det finns naturligtvis fler ord, och vissa ord hittar jag inte ens på Internet vad dom betyder.
Sen finns det ord som man vet tidigare vad det betyder, som lättar under tiden man läser, eller lista ut ordet vad det betyder i sammanhanget.
Men jag märker själv att man kan inte snabbläsa igenom allt, för annars kommer man inte uppfatta det som berättas.
söndag 11 mars 2012
Reflektioner
Efter har börjat läsa 1/5 av boken så märker jag att man kommer mer och mer in i boken, och det är makalöst spännande för man vet inte vad som kommer att hända härnäst.
Jag känner att jag måste läsa efter rad efter rad och inte sluta läsa, därför att annars kommer jag inte ha någon förståelse för vad jag läser. För ibland kan det komma upp väldigt gamla svåra ord, och då blir jag observant att slå upp ordet och veta vad det betyder innan jag fortsätter att läsa.
Boken är skriven så att man förstår i nutid, men ibland kan det komma upp gamla ord som man måste slå upp. Men få gånger så kan man gissa sig fram vad ordet kan vara.
Jag tror att boken kommer även funka i framtiden, i dags läget idag så funkar boken rätt bra, spänningen, kärleken som många i dåtid som nutid alla älskar att läsa om.
Det är väldigt spännande som jag sa, man dyker in i medeltiden med makten som alla vill ha, förståelsen för kärleken, magin och odjuret som måste dödas.
Döden som är så nära in på, men ändå övervinner livet.
Det tankar som väckte undertiden jag läste var att det var ingen jämlikhet mellan kvinnor och män.
Alla ville ha makt över kungarikena, och dem måste slåss för att skydda sitt land.
Men många är även godhjärtade och hjälpsamma, goda människor.
Det är väldigt fängslande att få följa med deras äventyr, deras miljöer, deras strider mot dem onda som tror att dem kommer att vinna.
Odjuret som vem som helst får döda och som vinner den sköna med det gyllene lockarna.
Allt och lite till får man uppleva i denna berättelse.
Av: Jasmine L
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)